275

Sleepless in Sweden.
Klockan är snart fyra och jag har inte kunnat somna än. Ångesten, ensamheten, saknaden efter nånting som känns blev för mycket och det hela slutade med lite dumheter. Jag trodde ärligt att allting skulle komma ikapp när det blir mörkt tidigt och löven dör, men det verkar som att höstens misär kom tidigare i år. Kanske går det över om några dagar, kanske går det aldrig över. Det är väl det som är så svårt - är det bara en ytlig liten sjö där jag är ledsen och förvirrad i några dagar, eller satte jag min fot i ett stort hav av tvångstankar och dumma handlingar? Jag vet inte.

På tisdag ska vi åka till Skåne för att hämta min mammas vän, aka min extramamma, som ska stanna här i ungefär tjugo dagar, och de sista tio dagarna är det bara jag och hon hemma då resten åker till England. Jag har köpt några försenade födelsedagspresenter; en ring, ett halsband och en almanacka så att hon kan hålla koll på sina möten.

För några dagar sen har jag äntligen ställt mig i bostadskön. Får prata mer om det med min boendestödjare när hon kommer tillbaka från sin semester, vilket borde vara nu i veckan. Jag tjänar vuxenpoäng, men jag känner mig inte särskilt vuxen.

Nu är klockan sex över fyra, och jag antar att jag borde försöka sova.